Hopplös

Få se, tänkte jag. Vad göra när man är ensam hemma en ruggig höstkväll. Läsa en gammal Stephen King bok, ja? Fasen att jag aldrig lär mig, fast boken är ganska iffy är jag så duktig på att skrämma upp mig själv att jag typ kräks av rädsla. Och E är inte hemma än på en lång, lång halvtimme...

Jag var tolv år gammal när jag läste 'Det', sen låg jag vaken på natten i tre veckors tid med lampan tänd och funderingar på om jag skulle hinna kasta täcket över huvudet på clownen och på så sett hinna undan innan den åt upp mig. Typ. Sjukt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0